Framme! Och helt utan att gå vilse, eller fastna i dimman! Här fick vi trerätters middag med ett glas rött, långt borta från mobiltäckning och civilisation. I nyinköpt silkelakanpåse sov man som en stock och hörde endast vinden vina utanför (drömdet dock de märkligaste drömmar...alla dessa intryck..).
1 kommentar:
Vad hemskt ensamt det ser ut där...
Är det det som kallas att få en paus och börja andas?
Skicka en kommentar