Tröst

Tänkvärda ord
För alla
För mig

En dikt hämtad ur "Brinna Bli Bränd Glöda igen" av Kerstin Hesslefors Persson.

Vårt behov av tröst

Tröst är inte
att det går över
eller att jag ska
slippa ifrån det svåra.

Tröst är närvaro.
Någon finns hos mig
går med mig
blåser på såret
håller om mig
talar med mig
eller lyssnar.

Någon lämnar mig inte
utan följer mig igenom,
finns nära.

Det gör inget
om den som tröstar
själv är rädd, ledsen eller oroad,
bara han eller hon är ärlig
och har modet och orken
att lämna sitt eget
och vara hos mig.

Den som blir tröstad
måste visa sin sårbarhet
måste ha styrkan att vara svag.

Den som blir tröstad
måste själv ta sig igenom det svåra,
men att ha någon
som går med på den resan,
det är tröst.

Den som tröstar
måste våga vara nära
och våga lämna ifred.

Den som tröstar
behöver tålamod
att vänta in rätt ögonblick.
Att trösta kan ta tid.

Tröst är
att ge möjlighet
att nämna det svåra vid namn.

Tröst är också
att någon bär hopp för mig
då jag själv inte
kan se några ljusglimtar.

Jag är inte lämnad ensam.
Jag är inte utan hopp.
Någon går med mig
in i det svåra
som följeslagare,
andas med mig
och jag känner min puls.