Stickat, stress och lugna stunder......

Reklamen från H&M låter i höst så här:

"Det finns väl ingen trend som känns mer höst än stickat? Årets stickade plagg är mer än bylsiga tröjor och koftor. De teman vi ser på säsongens övriga mode återfinns även här - 60-talet och det mer dressade. Stickat i år betyder välklätt."

Jag tänkte gå i stickat hela hösten. Så är jag välklädd *s*.

I övrigt känner jag mig lite lugnare nu, än vad jag gjort de senaste tre veckorna. Det har verkligen varit full fart och med andan i halsen, och även en förkylning i halsen. Vissa stunder har jag varit lite orkeslös och undrat vad jag egentligen håller på med. Varför stressar jag så? Varför ställer jag så höga krav? Är jag känslig som inte klarar lite press?

Det har varit en extrem situation på jobbet, och den har lett till att även allt runt omkring krävt extra energi. Det man sänder ut får man tillbaka....Har liksom inte fått minutrarna att räcka till, till att stanna upp, och landa. Jag kan ju inte direkt påstå att jag har några bra svar på mina frågor nu. Men det känns lite bättre. Lite mer ro i kroppen, lite mer kontroll över vardagen, några fler leenden.

Jag tar ett djupt andetag och inser att hösten mest sannolikt kommer att fortsätta så här. ÄNNU viktigare att verkligen ta tillvara på de små stunderna med vila. Njuta med lite stickning (eller massor), bra filmer, höstfärger längs vägarna, tända ljus och bra musik.

Inte så illa. Hösten. Faktiskt.

Yoga - medicin för kropp och själ

Jag har inte tränat yoga sen i maj, när jag var i Thailand. Innan dess tränade jag ganska mycket. Jag förstod inte förrän idag, hur mycket jag har saknat det. Det finns inget bättre att göra, för att hitta sig själv, för att träna kroppen, och för att andas - på riktigt..

Jag går på Ashtanga Yoga. En av de mest fysiska av yogaformerna, se bilder. Mycket styrka med hjälp av sin egen kropp, mycket balans, men också smidighet. Och andningen, hela tiden andas med djupa, långa andetag.

Jag kom tillbaka till jobbet idag, efter tre veckors semester. Jag var stressad innan semestern, tyckte att jag lyckades slappna av väldigt bra under semestern. Men idag när jag var tillbaka på jobbet igen, kom stressen tillbaka. Jag vaknade i morse stel i käkarna, liten klump i magen och efter bara en liten stund på jobbet även stel i nacke och rygg (vilket iofs också kan skyllas AC’n). Och jag kunde inte andas, inte ordentligt.

Det tog mig ungefär halva dagen innan jag förstod att den största anledningen var att jag inte hade kontroll. Jag visste inte vad som hänt när jag varit borta, jag visste inte om det fanns en massa olösta “case”, jag visste inte hur mycket jobb som krävdes av mig under dagen. Ingen kontroll…. Vilket är det värsta jag vet (se även tidigare inlägg).

Men nu, nu känns allt mycket bättre. Jag har kontroll över situationen på jobbet igen, och jag har i 75 minuter bara fått koncentrera mig på mig och på min andning. Fantastiskt!

Kontroll

Varför är det så viktigt att ha kontroll?
Varför kan man inte bara släppa taget? Släpp det, släpp det, släpp det...

Jag måste ha kontroll, tappar jag kontrollen blir jag frustrerad, oroad, irriterad, helt enkelt inte mig själv.

Att leva i ovisshet, att inte veta, att inte styra, att bara följa….. Ändå vill jag inte veta, jag kan inte veta, jag kan inte planera och jag vill inte planera ALLT . Men jag vill ha kontroll. Jag vill känna att jag tar kontroll.

Jag är spontan
Jag är impulsiv

Det är jag som styr….. Jag som har kontrollen…..över mina impulsiva och spontana handlingar…..