I torsdags fyllde min dotter 7 år. Dagen innan tappade hon sin första framtand. Dagen efter tappade hon sin andra framtand. Nu är hon en riktig 7-åring. Det är inte lätt att få ta en bild med ett normalt leende. Det blir mer "okej-ta-nu-mamma-när-jag-kniper-ihop-allt-jag-kan".
På sitt pyjamasparty i lördags lyckades jag dock få fram kameran i precis rätt sekund. Hon skrattar hjärtligt och märker inte att jag fotar.
Min andra Lace Ribbon Scarf är färdig.
I tillägg till allt det nya jag håller på med (och då finns det visst några projekt till som jag inte har bloggat...... ), har jag även letat fram min Australien-tröja ur gömmorna. Hade egentligen inte alls lust att sticka på den, men efter ett besök hos Maria råkade jag visst få med mig en Harmony-rundsticka i storlek 5 hem. Då blev det genast mycket roligare att sticka och det går undan nu. Bara ärmarna kvar. Och jättekragen. Och monteringen. Men sen så :).
5 kommentarer:
Äsch då du hann klart med Lace Ribbon före mig ;=).
Vi hade också kalas i helgen då för mellangrabben han har dock passerat gluggåldern och är mer på väg mot en annan charmig ålder som kallas tonår (fast det är ett år kvar).
Ser fram emot onsdag!
Boel
Vilken glugg!
Hon borde vara stolt ;)
Vilken härlig, spontan bild på din dotter!
Måste säga att jag beundrar alla dina fantastiska stickalster. Mycket nyfiken på att se Australien-tröjan färdig.
Kram Metta
Tänk hur mycket inspiration och glädje du ger många med din blogg!!
Djupa tankar i förra inlägget som helar och läker.Livet är en fantastisk resa som man ibland måste stanna upp och ta hand om.Synd att vi inte kan stanna i tid.Önskar dig all lycka!/Ella.
Tack själv för en mysig eftermiddag!! Jag har "fått" min alldeles egna dator i dag så nu kommer jag aldrig att göra något vettigt :=)
Kram Boel
Skicka en kommentar