Jag använde virknål nr 5 och la upp 36 maskor istället för 32. Jag fick också göra fler varv på längden. Jag gjorde en egen liten variant på kant som jag la till helt på slutet. Mitt melerade garn räckte precis till just den avslutande kanten. Garnet är ekoull från Nimbus (Zitron).
Men ett par vantar som inte matchar till någon halsduk eller mössa, vad ska man med dem till? Alltså började tankarna direkt vandra vidare till passande halsduk. Efter mycket funderande och *hålla garn mot ansiktet framför spegeln* kom jag fram till en kombination av tre härvor:
Mitt egenfärgade gröna ullgarn, ett grått garn från Åhs fårfarm (den koftan lär ändå aldrig bli färdig) och till sist la jag till en härva Babyalpacka som jag hade liggande i gömmorna och är rester från den här. Det blir en tjock spetshalsduk stickad på stickor 8.
Nu fortsätter funderandet på passande mössa till.. Hm....
7 kommentarer:
Visst är det härliga bekymmer vi hantverkare har? Vantarna blev kanon! Jag har också testat Annas mönster. Roligt - och snabbt!
Oj, vad fina dina vantar är!! Och jag som inte har några i höstrusket, blir genast väldigt hång på dem! Ja, det är bara till och köpa mer Nimbus-garn för mig med. :)
Fina vantar!! Här produceras det också randiga vantar fast stickade sådana.
Vi ses på lördag!
Kram
Boel
Kanonfina vantar, får kanske bli ett par sådana här också. Halsduken blev jättefin i dom färgerna.
Vilken fin färgkombo, gillar verkligen den härliga gröna.
De där med att *hålla garn mot ansiktet framför spegeln* har jag sett att din mamma gör rätt ofta, något du ärvt? ;)
Må så gott.
Eva.
Finfina vantar, så underbara färger och det gröna garnet är ju helt fantastiskt!
Skicka en kommentar