Det var så längesen jag var här sist. Nu när jag ser de kala klipporna, röda små sjöstugorna och segelbåtarna, känner havsdoften och de salta vindarna, förstår jag inte varför. Jag älskar det och kommer komma tillbaka snart igen. Vi har det mysigt i vår lilla hyrda stuga i skogen, men det här! Suck!
1 kommentar:
Förstår dig - det finns liksom inget finare än kala klippor, om man nu är lagd åt det hållet!
(ps. har börjat på sjalen i Noro-garnet som du tipsade om, alldeles underbart! Tack!)
Skicka en kommentar