För att få barnen att hjälpa till, har jag nu infört barnarbete ;). Jag är så trött på att aldrig få hjälp här hemma. Oavsett tjat, uppmuntran, snack i mängder om hur viktigt det är att hjälpa till, så blir det sällan så... Med tips från en kär väninna har jag därför gjort värsta schemat. Barnen har själva fått bestämma uppgifter. Jag har bestämt lönen. Den kommer att utbetalas varje fredag. Exempel: tömma diskmaskin ger 5 kr. Jag hoppas detta ska hjälpa mig och inspirera barnen :)
6 kommentarer:
Håller tummarna!
Jag håller också tummarna. Jag hade också ett sådant schema ett tag...funkade en stund..sen rann det ut i sanden...hoppas det funkar bättre för dig!
Lycka till :-)
Du ska se att det fungerar! Barn tycker om att ha schema, våra hade det också!
Inte bara det du får empatiska och självgående barn! Curlingbarn är det värsta som finns. Det intressanta är att när vi har haft sk curlingbarn hemma hos oss och vi säger; hos oss får man duka av bordet bla bla då tycker det att det är KUL att FÅ hjälpa till!
När dottern var yngre och fick "smak" för att tjatta på datorn, fick hon köpa sig datortid med hjälp av "diskmaskiner". En urplockad diskmaskin gav en timmes datortid. Inte mycket, med tanke på hur mycket tid alla lägger framför datorn nu för tiden! Men då var det dyra modemuppkopplingar och vi ville begränsa detta databeroende.
Funkade bra, men som vuxen kan hon ibland säga att hon städar gärna hela huset eller gör vad som helst bara hon slipper plocka ur diskmaskinen...
Sen undrar jag om inte barn är olika och att det ibland hänger på vad vi själva har för inställning till hushållsarbete, visar vi barnen att vi tycker det är roliga eller tråkiga sysslor...?
Har en guddottern (men en väldigt huslig och pysslig mamma) som älskar att hjälpa till. Det är nästan så jag blir tokig för hon är runt mej som en igel och skall hjälpa till med ALLT!
Tål att tänkas på. Det handlar nog om att göra en rolig grej av det, tillsammans. Lycka till!
Linda!
Tror du att det funkar på en hormonstinn tonåring?
Ska testa iaf... Håller tummarna för oss båda:)
Hälsa särbon!
Kram Åsa
Skicka en kommentar