söndag 17 februari 2008

Klistermärken och Kinarestaurang

Jag har nu kört två veckor med belöningssystem med barnen. För mig och barnen går det ut på att morgonen ska gå så smidigt som möjligt. Det är tre saker barnen ska göra: ta på sig, äta frukost och borsta tänderna. Tänk att tre saker kan vara så svårt att få till ibland.....

Första veckan gick någorlunda hyfsat, andra veckan gick riktigt bra. Som belöning för att ha fått ihop 5 klistermärken den andra veckan, skulle vi i fredags äta tillsammans på Kinarestaurangen. Som är öppen alltid. Utom i fredags så klart. Lite svårt att få barnen med på noterna att vi då fick välja annan restaurang, men efter en lång monolog gick det bra. Och det var verkligen sååå mysigt att sitta där på restaurangen barnen och jag. Ensamma. Klockan halv fem en fredag har visst andra människor inte kommit på tanken på mat ännu :-).

Nu i veckan blir det varsin liten leksak som belöning om de lyckas få ihop fem klistermärken var, en för varje morgon i veckan. Jag är optimistisk!

Jag hade bestämt mig för att göra färdigt ytterligare något av de WIP jag håller på med, innan jag började på något nytt. Det gick visst inte så bra, för i fredags lyckades jag börja både på mina Vantar med halva fingrar och min Icarus (i Malabrigo Lace). Men vad gör väl det? Australientröjan (bakstycke och halva framstycket färdigt), Asymmetriska jackan (ärmar och ok nästan färdiga), sonens tröja (bakstycke och en bit på framstycke färdigt), My So Called Scarf (2 av 3 nystan uppstickade) eller Myrtle leaf (ca 20 cm stickat) springer ju ingenstans.....De blir färdiga när det är meningen att de ska bli färdiga =).

5 kommentarer:

Boel sa...

Vad duktiga dina barn och du är! Det krävs massor med ork som mamma för att orka med belöningssystem. Gå ut och äta är ju en jättebra belöning. Här har vi testat fika, bowling och biobesök som gemensamma belöningar.

Härlig inställning till dina stickningar. Jag har också börjat på en ny i helgen :=)

Anonym sa...

Vilka fina vantar...och garnet Malabrigo Lace är verkligen underbart. Jag stickar en Candle Flame Shawl i det garnet...supermjukt. Men det är med den och andra projekt precis som med dina...de blir lite satta på undantag emellanåt. Men du har ju rätt i att de springer inte bort...de ligger där och väntar så fint på att bli "kramade" igen...och det blir de ju så småningom :-) Ha det gott!

Anonym sa...

Jag ansluter mig helt till din inställning att saker och ting blir klara när det är meningen. Så försöker jag se på det mesta i livet. Att det som kommer till mig är meningen att jag ska betrakta, värdera, reflektera kring, behålla eller förkasta. Ibland funkar det och ibland inte! Men det är väl meningen det också.

Åsa sa...

Jag tycker det är ganska skönt med många stickningar på gång. Jag får lite lätt separationsångest när jag är färdig och vet inte vad jag ska göra härnäst. Men om jag har många så är det alltid någon som blir färdig osv. Vilket härligt belöningssystem du har. Kram Åsa

Metta sa...

Hoppas dina barn varit duktiga den här veckan och får sina klistermärken med åtföljande belöningar. Bra att du är optimistisk.

Det är inte helt fel att ha flera stickningar på gång samtidigt. Beror ju på hur man känner sig, vad man vill sticka. Själv har jag bara känt för att sticka sockor senaste tiden. Men hoppas det vänder snart. Tack för kommentaren.
En stor kram / Margareta