“Det räcker att vara uppmärksam, lärdomen kommer alltid när du är redo, och om du är vaksam på tecknen kommer du alltid att lära dig allt som du behöver för att ta nästa steg.
Människan har två stora problem. Det första är att veta när det är dags att börja, det andra är att veta när det är dags att sluta.”
Ur Zahiren av Paulo Coelho
Och ungefär så känner jag när det gäller mitt jobb. Jag har sett tecken efter tecken på att det är dags att sluta. Jag vill sluta. Jag vill göra något nytt. Men att hitta bästa tiden för att sluta, det är den stora utmaningen. Just nu känns det inte alls som att det är bästa tiden. Så då har jag bestämt mig för att komma tillbaka och bli frisk. Och därefter ska jag sluta. Jag ber till alla gudar som finns att jag KAN bli frisk på mitt jobb jag har nu. Att byta jobb när man inte mår bra, det KAN ju bara inte vara optimalt.
En stor frustration. Men jag måste förlita mig på att det kommer att gå bra. Att livsprocessen jobbar för mig. Att ha tålamod och veta att när rätt tid är inne, så kommer det att ordna sig.
Och om det kommer att sluta med en egen garn- och keramikbutik (går det att leva på det?), florist, projektledare, eller djurskötare..…? Ja det får tiden utvisa!
5 kommentarer:
Jag gjorde precis så. Bet i hop och gav mig sjutton på att jag skulle tillbaka och sedan ge mig av. Nu är jag på väg, tre veckor kvar på jobbet jag blev sjuk av. :D
Jag har också gjort det, gett mig sjutton på att komma tillbaka för att kunna ge mig i väg och det är nog det bästa jag har gjort i mitt liv. Det kräver vilja, jävlar anamma och tålamod och det är jag säker på att du har!! För mig var (och är)tålamodet svårast.
Jag hoppas vi kan ses snart igen!! När jag kommer hem från Falkenberg kanske.
Kram
Boel
Hei.
Håper du finner en løsning i forhold til jobben din.
Så mange fine sjal du lager. Nydelige.
Og Kentfan er du også.. Kos deg på konsert, jeg skal på Kentkonsert i juli, Ålesund her i Norge. Gleder meg. Ha en fin dag.
Du verkar så klok och tycks ha mycket självkännedom. Försök att ha tålamod, så kommer du att klara av det. Det bästa är givetvis att du blir frisk innan du tar steget.
Själv blev jag inte "frisk" förrän jag blev pensionär och kunde ägna mig åt det jag tycker om, främst lappteknik och stickning.
Hoppas först och främst att du blir frisk och att du hittar din "nisch" så småningom.
Ha en trevlig midsommar. /Kram Metta
Oj vad jag känner igen det du säger i detta inlägg. Precis så känns det allt som oftast ...
Skicka en kommentar